NOG frågor
Frågorna består av ett problem och två påståenden. Du ska bedöma om påståendena räcker var för sig, tillsammans eller inte alls.
Kvantitativ del
NOG högskoleprovet
NOG högskoleprovet: frågor, strategi och logik
NOG högskoleprovet testar om du kan avgöra vilken information som räcker. Här går vi igenom NOG frågor, tillräcklighetsanalys, strategi, övningar, lösningar och facit.
Läs också: vad NOG testar, XYZ på högskoleprovet, övningar till högskoleprovet och gamla högskoleprov.
Grunden
Vad är NOG på högskoleprovet?
NOG är kvantitativa resonemang. Du får en fråga och två påståenden, och din uppgift är att avgöra om informationen räcker för att besvara frågan.
Det viktiga är inte alltid att räkna ut svaret. Ofta räcker det att se om svaret skulle kunna bestämmas entydigt. Därför är NOG högskoleprovet nära kopplat till logik högskoleprovet, struktur och tillräcklighetsanalys.
NOG ingår i den kvantitativa delen tillsammans med XYZ, KVA och DTK. Ett ordinarie högskoleprov har 160 uppgifter totalt, och de kvantitativa delproven normeras tillsammans.
Källor: Studera.nu om högskoleprovets delar och Studera.nu om resultat och normering.
NOG lösningar
En bra lösning visar beslutsordningen och varför ett påstående räcker eller inte räcker.
NOG facit
Facit visar rätt alternativ, men träningen sker när du kan förklara tillräckligheten steg för steg.
Tillräcklighetsanalys
Det som skiljer NOG från vanlig matte
NOG träning handlar om att avgöra om informationen är tillräcklig, inte om att alltid göra färdiga uträkningar.
Pröva separat
Påstående 1 ska först bedömas helt utan hjälp av påstående 2. Sedan gör du samma sak tvärtom.
Undvik överräkning
Om du redan vet att ett värde går att bestämma behöver du ofta inte räkna hela vägen.
Testa motexempel
Om ett påstående kan ge flera olika svar räcker det inte. Då behöver du leta efter fler möjliga fall.
Håll isär frågan
Frågan kan handla om ett exakt värde, en jämförelse, ett ja/nej-svar eller ett samband. Det styr vad som räcker.
NOG ska inte konkurrera med XYZ högskoleprovet. XYZ handlar främst om att lösa matematiska problem. NOG handlar om att avgöra om informationen är tillräcklig. Båda ingår i kvantitativa delen på högskoleprovet.
Ingår i medlemskapet
75+ genomgångar för högskoleprovet
Vi går igenom alla delar av högskoleprovet, inklusive NOG strategi, logik, tillräcklighetsanalys och metoderna som behövs för XYZ, KVA, NOG och DTK.
NOG övningar
NOG exempel med lösningar
Här är tre fristående NOG exempel. Klicka på det svarsalternativ du tror är rätt innan du öppnar lösningen.
NOG
Tal
Fråga
Är talet x större än 10?
(1) x är större än 8.
(2) x är mindre än 12.
Visa NOG facit och lösning
Rätt svar: D. Inte ens tillsammans räcker
Påstående (1) tillåter exempelvis x = 9 och x = 11, så det räcker inte. Påstående (2) tillåter också både värden under och över 10. Tillsammans får vi 8 < x < 12, vilket fortfarande kan vara både 9 och 11.
Du tränar: tillräcklighetsanalys, motexempel och logik högskoleprovet.
NOG
Procent
Fråga
Hur mycket kostade jackan från början?
(1) Priset sänktes med 25 procent.
(2) Efter sänkningen kostade jackan 600 kr.
Visa NOG facit och lösning
Rätt svar: C. Båda tillsammans räcker
Påstående (1) ger bara rabatten, inte priset. Påstående (2) ger bara slutpriset, inte rabatten. Tillsammans vet vi att 600 kr motsvarar 75 procent av ursprungspriset, så ursprungspriset kan bestämmas.
Du tränar: NOG frågor med procent och att avgöra när två uppgifter behövs tillsammans.
NOG
Geometri
Fråga
Kan rektangelns area bestämmas?
(1) Rektangelns ena sida är 6 cm.
(2) Rektangelns andra sida är 9 cm.
Visa NOG facit och lösning
Rätt svar: C. Båda tillsammans räcker
En sida ensam räcker inte för att bestämma area. Med båda sidorna kan arean bestämmas som 6 x 9. I NOG behöver du inte nödvändigtvis räkna ut 54, bara veta att arean går att bestämma.
Du tränar: NOG lösningar, geometri och skillnaden mellan att kunna bestämma och att faktiskt räkna ut.
NOG strategi
Så blir NOG mer förutsägbart
NOG strategi handlar om att följa samma beslutsträd varje gång. Det gör att du inte råkar använda information för tidigt.
Formulera frågan
Bestäm exakt vad som ska kunna avgöras: ett värde, en jämförelse, ett ja/nej-svar eller ett samband.
Pröva påståendena ensamma
Använd aldrig påstående 2 när du prövar påstående 1. Håll isär informationen även om det känns långsamt.
Testa tillsammans sist
Om inget påstående räcker ensamt prövar du kombinationen. Då avgör du om svaret blir entydigt.
NOG facit
Rätta NOG utan att bara memorera svar
När du rättar NOG frågor ska du inte bara skriva rätt alternativ. Skriv också vilken del av beslutsordningen som avgjorde svaret.
Om du ofta svarar fel på NOG beror det sällan på en enda formel. Det handlar ofta om att du blandar ihop påståendena, löser för mycket eller missar att flera fall fortfarande är möjliga.
Fördjupa dig i gamla högskoleprov och facit eller gå vidare till fler övningar till högskoleprovet.
Nästa steg
Vill du bli säkrare på NOG högskoleprovet?
Börja med korta pass där du bara tränar tillräcklighetsanalys. När beslutsordningen sitter kan du lägga till tidspress och blanda NOG med övriga kvantitativa delprov.
FAQ
Vanliga frågor om NOG högskoleprovet
Vad är NOG på högskoleprovet?
NOG är delprovet där du avgör om informationen i två påståenden räcker för att besvara en fråga. Det handlar mer om tillräcklighetsanalys och logik än om långa uträkningar.
Hur tränar jag bäst på NOG högskoleprovet?
Träna med en fast ordning: pröva påstående 1 ensamt, påstående 2 ensamt och först därefter båda tillsammans. Det minskar risken att du blandar ihop informationen.
Vad är vanliga misstag i NOG frågor?
Vanliga misstag är att lösa mer än vad som behövs, att använda båda påståendena för tidigt eller att missa att frågan bara kräver att svaret går att bestämma.
Behöver jag vara bra på matte för NOG?
Du behöver grundläggande matematik, men NOG testar framför allt om du kan avgöra vilken information som är tillräcklig. Logik och struktur är därför avgörande.
Var hittar jag NOG facit och lösningar?
Gamla högskoleprov har facit via Studera.nu. För att bli bättre bör du även gå igenom varför ett påstående räckte eller inte räckte, inte bara vilket svar som var rätt.